Well, ses imorrn!
o&o
måndag 28 november 2011
struggle ååån
Tusen timmar redigerande och motstånd senare...så är jag inte ett dugg klar, men något smartare. Det dyker upp bilder som är rätt fina i filmen. Kanske man kan göra något av dem också?
Har ni sett att jag är ett djur förresten...jag är det ibland. Alla är det, tror jag, ibland.
lördag 26 november 2011
redigeringsknas...
det är ett helvete att redigera och filma, jag kan inte beskära som jag vill och är i ett tekniskt motståndsland...but I will manage somehow...
Det här är ju bara några nanosekunder av allt filmande och målande, men jag undrar om det kommer vara värt att redigera ihjäl mig...resultatmässigt änna!?
Blev inspirerad av all syning sist på handledningen och kanske ska jag göra/sy/limma/? en sån där livsäventyrsmössa som jag ritar hela tiden...!? Eller det kanske är översvårt att lösa innan tiden är slut?! Många idéer i min skalle...
over&out
fredag 25 november 2011
torsdag 24 november 2011
HELVETEEEEEE
JAG HAR RITAT, MÅLAT OCH FILMAT I TVÅ DAGAR...OCH NU FÖRSVANN ALL FILM!!!
Alla-svärord-i-hela-världen!!! Jag fattade inte att det var manuell sparning som gällde och nu stängde programmet av sig och POFF allt är borta. Jag är sååå pissed och less nu va! fack! fack! fack!
Alla-svärord-i-hela-världen!!! Jag fattade inte att det var manuell sparning som gällde och nu stängde programmet av sig och POFF allt är borta. Jag är sååå pissed och less nu va! fack! fack! fack!
tisdag 22 november 2011
bara lite input..
...Catrin Welz-Stein har ett bildspråk jag gillar!
 |
| After the hunt Jag gillar att en flicka kan ha en björn i magen. |
 |
| Sleeping beauty's dream Kolla - som mina mössor nästan! |
 |
| With all my heart Jag vill också få in ett hjärta... |
tankar...
...jag tänker att jag vill få ihop upplevelser, hjärna, hjärta, barnmagin och ja, allt... i en bild.
Har fastnat i att det ska bli en mössa/hatt, som skisserna visar.
Dels för att jag gillar tanken med att man kan ta på sig en mössa med t.ex. öron och poff blir man ett djur, utklädningskänslan.
Men även för att det kräver en stabil nacke för att bära mina livsmössor, och trots att ingen av mina gubbar har det så bär de ändå upp mössorna utan problem...vilket visar på vår bräcklighet och storhet på samma gång. Som det står i våra fina styrdokument om att vi ska utgå ifrån elevens kontext och bakgrund, oavsett bagage, språk, etc...så kanske det är mer peppande att se en livsmössa som elevens bagage!? Eller att se bagaget som ett äventyr istället...för det är väl allas bagage... egentligen!?
Läste i Syskonsamhället, en bok av Robert Bly, om hur vi och vårt samhälle blir mer horisontellt... t.ex. alla tonåringar känner mer gemenskap i stil/intressen/etc med folk på andra sidan jorden, än med sin familj. Internet och media äger numera status, värdegrund, moral, etik, respekt och allt det som tidigare satt ihop med personer i ens omvärld. Under någon av de första VFU-perioderna snackade jag med några killar i sexan om ett nytt spel som kommit ut, där man skjuter ihjäl folk, kör bil och flyr från poliser. De förklarade att via filmer, sådana spel och diverse real life criminals i deras omgivning lärde de sig etik och moral. I gangstervärlden fanns minsann moralen att till exempel inga kvinnor och barn utsätts, man ställer upp och det är eftersträvnansvärt med lojalitet. Och att i "svennevärlden", där jag bor antar jag, så har de vuxna ingen moral, för där plockar polisen mammor och barn från hem och sågar ner så det fattas pengar, lärare bryr sig inte, blabla... Kontentan av kidsens berättelse och även kontentan av boken är att vuxna inte finns längre. De där vuxna som jag kommer ihåg från min barndom, som kunde säga till om man brötade för mycket på vagnen, eller busade i nåt trapphus...de har tagit slut. De som är i vuxen ålder som fortfarade finns, varken ser annorlunda ut jämfört med barn/ungdomar eller beter sig annorlunda. Ingen står för något och genomför det, ingen sätter gränser, med goda argument om så behövs. Alla aktar sig för att vara en "tråkig vuxen".
Alla vill ju se yngre ut, vara ungdomliga, vara kompis med eleverna och sina barn, etc...jag tänker rätt ofta på det. Har inte kommit på nån lösning än, men de konsekvenser jag upplevt är osäkra ungar som på allvar inte vet vad som är rätt och fel och som inte nånsin får lyckas med nånting (nu är jag i skolvärlden), då inga krav ställs att nå upp till. Och får man aldrig lyckas, så kommer man sakna den upplevelsen och därmed inte veta varför man ska sträva efter något alls.
Äh, jag drar kanske lite hårda linjer här, men jag har träffat elever som inte vet att de är värdefulla och att deras unika åsikter har ett fett värde för många och det är svårt att lära någon sånt...på en bildlektion i veckan.
Samtidigt är jag på rätt ställe för såna här uppdrag i alla fall - in da schoolsystem, änna!
Ja, några tankar bara...
over&out
Har fastnat i att det ska bli en mössa/hatt, som skisserna visar.
Dels för att jag gillar tanken med att man kan ta på sig en mössa med t.ex. öron och poff blir man ett djur, utklädningskänslan.
Men även för att det kräver en stabil nacke för att bära mina livsmössor, och trots att ingen av mina gubbar har det så bär de ändå upp mössorna utan problem...vilket visar på vår bräcklighet och storhet på samma gång. Som det står i våra fina styrdokument om att vi ska utgå ifrån elevens kontext och bakgrund, oavsett bagage, språk, etc...så kanske det är mer peppande att se en livsmössa som elevens bagage!? Eller att se bagaget som ett äventyr istället...för det är väl allas bagage... egentligen!?
Läste i Syskonsamhället, en bok av Robert Bly, om hur vi och vårt samhälle blir mer horisontellt... t.ex. alla tonåringar känner mer gemenskap i stil/intressen/etc med folk på andra sidan jorden, än med sin familj. Internet och media äger numera status, värdegrund, moral, etik, respekt och allt det som tidigare satt ihop med personer i ens omvärld. Under någon av de första VFU-perioderna snackade jag med några killar i sexan om ett nytt spel som kommit ut, där man skjuter ihjäl folk, kör bil och flyr från poliser. De förklarade att via filmer, sådana spel och diverse real life criminals i deras omgivning lärde de sig etik och moral. I gangstervärlden fanns minsann moralen att till exempel inga kvinnor och barn utsätts, man ställer upp och det är eftersträvnansvärt med lojalitet. Och att i "svennevärlden", där jag bor antar jag, så har de vuxna ingen moral, för där plockar polisen mammor och barn från hem och sågar ner så det fattas pengar, lärare bryr sig inte, blabla... Kontentan av kidsens berättelse och även kontentan av boken är att vuxna inte finns längre. De där vuxna som jag kommer ihåg från min barndom, som kunde säga till om man brötade för mycket på vagnen, eller busade i nåt trapphus...de har tagit slut. De som är i vuxen ålder som fortfarade finns, varken ser annorlunda ut jämfört med barn/ungdomar eller beter sig annorlunda. Ingen står för något och genomför det, ingen sätter gränser, med goda argument om så behövs. Alla aktar sig för att vara en "tråkig vuxen".
Alla vill ju se yngre ut, vara ungdomliga, vara kompis med eleverna och sina barn, etc...jag tänker rätt ofta på det. Har inte kommit på nån lösning än, men de konsekvenser jag upplevt är osäkra ungar som på allvar inte vet vad som är rätt och fel och som inte nånsin får lyckas med nånting (nu är jag i skolvärlden), då inga krav ställs att nå upp till. Och får man aldrig lyckas, så kommer man sakna den upplevelsen och därmed inte veta varför man ska sträva efter något alls.
Äh, jag drar kanske lite hårda linjer här, men jag har träffat elever som inte vet att de är värdefulla och att deras unika åsikter har ett fett värde för många och det är svårt att lära någon sånt...på en bildlektion i veckan.
Samtidigt är jag på rätt ställe för såna här uppdrag i alla fall - in da schoolsystem, änna!
Ja, några tankar bara...
over&out
måndag 21 november 2011
söndag 20 november 2011
fredag 18 november 2011
den här också!!!
http://www.imdb.com/title/tt0485601/ Den måste ni se också!!! Sååå fin! Kolla in hon i skogen!
En annan bildreferens (!!!) med tjusiga träd är ju så klart John Bauer!
Vidare MÅSTE alla se Hayao Miyazakis följande filmer (minst dessa filmer):
Asså - MINST de filmena måste man se, tycker jag, för att unna sig själv lite magi och livsinspiration! NÅ!
 |
| Jag är svag för vackra träd! |
Vidare MÅSTE alla se Hayao Miyazakis följande filmer (minst dessa filmer):
 |
| Landskapet Kodama ur Prinsessan Mononoke |
 |
| Laputa castle in the Sky |
 |
| Ponyo |
 |
| Spirited away |
 |
| Totoro |
Asså - MINST de filmena måste man se, tycker jag, för att unna sig själv lite magi och livsinspiration! NÅ!
wörking, wörking...
...jag har hittat bästa appen att filma med! Men har inte riktigt listat ut hur jag får över filmerna (ha inga förväntningar nu, det är små, korta testfilmer...men rätt coola ändå) till datorn...men jag löser det snart.
In the meanwhile tycker jag ni ska kolla in http://www.imdb.com/title/tt0831888/ .
 |
| Det handlar om Black & White (han med mössan är White) i en växande stad med rivaliserade gäng (B&W tillhör sitt eget gäng "Katterna"), maffia och kärlek, hopp och massa fint! Värsta finaste filmen, som också är en seriebok, med många bottnar av djuphet! Dessutom älskar jag Tayo Matsumotos bildretorik. Kan man säga bildretorik förresten?! Jag tycker det i alla fall och ni fattar vad jag menar va!? Återkommer med mina filmer när min hjärna sammanstrålar med tekniken. over&out /s |
lördag 12 november 2011
fredag 11 november 2011
onsdag 9 november 2011
Okaj, here we go...
Planen är att filma/fota/stopmotion/something hur min bild (av min idé) växer fram på duken.
Jag ska göra en storyboard först och fixa ett stativ.
Sen hoppas på att jag inte rostat ihop kreativt av allt utbildande.
Jag hoppas att känslan av resultatet blir en blandning av http://www.youtube.com/watch?v=uuGaqLT-gO4 , http://www.youtube.com/watch?v=0wiE_L9mf-k , http://www.youtube.com/watch?v=u46eaeAfeqw , Frida Kahlos bildretorik, Sven-Eric Liedmans realism och magi!
I mellantid rekommenderar jag en störd serie - Wilfred http://www.youtube.com/watch?v=I2MzfWbVUbo&feature=related och nu lämnar jag bloggandet för stunden, med en talade bild!
over and out
/s
Jag ska göra en storyboard först och fixa ett stativ.
Sen hoppas på att jag inte rostat ihop kreativt av allt utbildande.
Jag hoppas att känslan av resultatet blir en blandning av http://www.youtube.com/watch?v=uuGaqLT-gO4 , http://www.youtube.com/watch?v=0wiE_L9mf-k , http://www.youtube.com/watch?v=u46eaeAfeqw , Frida Kahlos bildretorik, Sven-Eric Liedmans realism och magi!
I mellantid rekommenderar jag en störd serie - Wilfred http://www.youtube.com/watch?v=I2MzfWbVUbo&feature=related och nu lämnar jag bloggandet för stunden, med en talade bild!
over and out
/s
tisdag 8 november 2011
Första dan...
...på sista kursen!!! EVAH!
Tillbaka till HDK. Det känns hemtrevligt och cafétjejen kände igen mig.
Samtidigt känns det som man hårdnat sen sist. Har inget tålamod på samma sätt.
Jag får dock retoriskt otydlighetssyndrom av det allvar som möter en. Blickarna. Inget kul här inte. Allvar, nu är det allvar...ja, ja, I'm game. Och min otydlighet kommer skärpa sig. Den är redan skärpt - bara lite blyg. Min plan är fortfarande att hitta, synliggöra och gestalta kärnan och utgångspunkten för lärandet...och processen...kanske.
Ja, det kändes ju klart och tydligt - not.
Jag skulle vilja prata som Frida Kahlo istället. Prata i Frida-bilder.
Idag köpte jag en duk för ändamålet. Får se om det blir det slutgiltiga...får se.
Tillbaka till HDK. Det känns hemtrevligt och cafétjejen kände igen mig.
Samtidigt känns det som man hårdnat sen sist. Har inget tålamod på samma sätt.
Jag får dock retoriskt otydlighetssyndrom av det allvar som möter en. Blickarna. Inget kul här inte. Allvar, nu är det allvar...ja, ja, I'm game. Och min otydlighet kommer skärpa sig. Den är redan skärpt - bara lite blyg. Min plan är fortfarande att hitta, synliggöra och gestalta kärnan och utgångspunkten för lärandet...och processen...kanske.
Ja, det kändes ju klart och tydligt - not.
Jag skulle vilja prata som Frida Kahlo istället. Prata i Frida-bilder.
Idag köpte jag en duk för ändamålet. Får se om det blir det slutgiltiga...får se.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)